Här i dagboken kan ni läsa om hur livet var på Åkerby bland hästar, hundar och andra djur.

 Klicka gärna på bilderna i dagboken för att få se dem i förstoring.

Oönskade friare...

2009-02-11

Just nu så rullar allt på i en jämn takt. Det är aldrig några problem att fylla dagarna när man har en stor gård att sköta.

Stackars Ida är lite deppad då hon är inlåst större delen av dagen. Jag vågar inte ha henne ute som vanligt då det finns en ganska stor risk att våra grannars förskräckliga gatukorsningar kommer på besök med inte helt ärliga avsikter. För att ytterliggare förvärra hennes lidande så är hon tvungen att ha byxor på sig så att vi ska slippa alla små fläckar som blir överallt annars. Det är faktiskt väldigt svårt för henne att förstå vad ont hon kan ha gjort för att förtjäna detta straff. Som tur är så är det ju inte ett evigt straff, men det vet ju inte hon om och det går ju inte direkt att förklara att om tio dagar får du gå ut igen, stackars liten Ida...

Bina däremot passade på att tillbringa en hel eftermiddag utan Ida med sin matte och tycker inte att det är helt fel att få vara stjärnan i stallet igen. Bina tog vi bort livmodern på i ett tidigt stadium då hon absolut inte skulle ha några valpar. Innan vi tog bort den så fick hon löpa en gång och typiskt nog så kom det friare från grannen som lockade med henne på dåligheter.

Jag var ute och kvällsfodrade och Bina satt i dörröpningen, men plötsligt var hon försvunnen. Det var en av gatukorsningarna som stod bakom hörnet och lockade på henne och för första och sista gången i sitt liv så smet Bina. Min moster som var i trädgården såg det hela och ringde mig så att jag kunde ta bilen och åka efter hundarna i en himla fart. Jag tror aldrig att Bina har skämts mer än hon gjorde då jag kom ifatt dem, snabbt som en blixt kröp hon in i bilen med en myyyycket skyldig min. Naturligtvis så hade de redan lyckats utföra det som de hade tänkt.

Jag har väl sällan varit så arg som då, grannarna hade blivit tillsagda att de skulle hålla reda på sina hanhundar eftersom min tik löpte, men de hade åkt hemifrån och lämnat den gamla hunden ute eftersom de inte trodde att han skulle gå hemifrån. Det stora problemet med detta var att vid ca tio års ålder hade denna hanhund redan parat sig med hälften av alla tikar på trakten och hade full koll på när han skulle dra iväg på friarstråt. När jag ringde, arg som ett bi, så var grannens svar att " jamen han får jättettrevliga valpar och man kan ju sälja dem för 3000 kronor/styck". Hur svarar man på något så urbota dumt? När det gäller Bina så är det ju så att hon har ett hjärtfel som gör det olämpligt att ta valpar efter henne så jag kunde skylla på att hon faktiskt kunde dö (en liten överdrift bara för att få lite effekt) och kräva betalning för abortsprutan. Det fick faktiskt tyst på grannen som var tvungen att gå med på detta eftersom hon faktiskt lovat att hålla hunden under uppsikt.

Den gamla hanhunden är nu död men hans två söner har övertagit hans roll som häradsbetäckare och springer runt på trakten lite hursomhelst. Det hade väl inte varit så farligt om det hände någon gång ibland att en hund rymde men deras hundar har alltid sprungit överallt och skapat oreda. Det värsta som hänt var faktiskt att de dödade alla kaniner hos en av grannarna. Då var de tre och tre hundar blir en flock som kan orsaka mycket skada. De nöjde sig inte med att ta en enstaka kanin utan de hade rivit sönder alla burarna och dödat alla kaniner (ca 15-20 stycken). De hade då ringt polisen och anmält detta men polisen ville inte göra något eftersom det är svårt att bevisa vem som gjort vad plus att de inte bryr sig om lite kaniner.

Det är därför nu hårdbevakning på Ida för att undvika alla problem med oönskade friare.

Tack och godnatt! 

Antal kommentarer: 0

Namn:
E-postadress:
Hemsideadress:
Meddelande:
:) :( :D ;) :| :P |-) (inlove) :O ;( :@ 8-) :S (flower) (heart) (star)




Mata in koden inbäddad i bilden