Äntligen har Canja klämt ut sitt föl!!!!
Det har nu gått ett par dagar sedan jag senast orkade skriva något eftersom det har blivit lite för lite sömn och för mycket vakande.
Torsdagsnatten blev ganska lugn och vi kunde turas om med att titta till Canja.
På fredagen kunde hon knappt röra sig och mjölken droppade ur hennes juver så jag kom på den strålande iden att vi kunde ha en liten middagssammankomst och filmkväll för att få lite hjälp med att hålla oss vakna. Fia hade någon gång på eftermiddan tappat konceptet totalt och satt mest och skrattade av trötthet. Jag konstaterade att det är mycket individuellt hur mycket sömnlöshet man tål och kan nu reta Fia med att hon ger upp ganska långt innan mig, hahaha. Vi var ganska övertygade om att fölet skulle komma den natten och Sophia, Annika och Millan kom till middagen med stora förväntningar om att få se en utlovad fölning. Efter pizza och film med avbrott varje timme för kontroll av fölstatus gav de till slut upp vi ettiden på natten och åkte hem. Det blev ytterliggare en vaknatt för mig helt själv i stallet med en Canja som gick runt och grävde i boxen hela natten så sömn var inte att tänka på. Vid sextiden kom Fia ut och avlöste mig så att jag skulle få sova lite. Som vanligt så blev det inte så mycket sömn eftersom det ringde i telefonen ungefär en gång i timmen. Det var bara helt onödiga samtal med små frågor kring ganska oviktiga saker men eftersom det fanns risk för att Fia skulle ringa med viktiga nyheter så var jag tvungen att svara...
På lördag eftermiddag åkte Fia hem till skåne, gissa om hon hade ångest för att hon nu skulle missa Canjas fölning, Och jag blev helt ensam med all övervakning. Vid tolvtiden på natten mellan lördag och söndag var då så äntligen dags. Hon hade redan börjat föla när jag kom ut för att titta till henne och allt såg bra ut. Då bestämde hon sig plötsligt för att lägga sig med baken mot väggen på ett sådant sätt att det var omöjligt för fölet att komma ut. Det blev en lång kamp för att få henne att flytta på sig eftersom hon hade börjat få krystvärkar. Ponnyerna går det liksom att flytta med handkraft, eller rättare sagt benkraft, men ett halvblod väger för mycket och det var bara att försöka få upp henne på benen igen. Stackars Canja som är så känslig blev nog väldigt förvånad när det slutade med att jag fick slå på henne för att få henne att resa sig. Hon kom upp till slut och lade sig på ett bättre sätt och efter mycket möda och stort besvär kom det ut ett friskt och välskapt hingstföl.
På söndagen var det strålande sol och de fick komma ut en stund i hagen.
Canja är en bra mamma och det är väldigt skönt eftersom det inte alltid är så. När de kom ut hade de en stor nyfiken publik...
Fia grämer sig enormt eftersom det har blivit en liten vana att hon missar fölningar hos mig. För två år sedna var hon på besök och skulle vara med på Idas första fölning, men åkte hem en liten stund på eftermiddagen och då fölade Ida (på min födelsedag med en jättepublik)och var klar en halvtimme innan Fia dök upp.
På söndagen var vi dessutom på tävling i Hölö med några ponnyer. Det blev lite blandade resultat men den bästa bilden för dagen var när JC gjord en snygg avsittning på sista hindret från Yasons rygg. Det bor en liten akrobat i henne tror jag...
Yason hade skött sig övar förväntan och var felfri ända till detta lite snöpliga slut. Med tanke på att han inte sett ett hinder på flera år och att JC ridit honom en gång innan tävlingen så var det ett mycket bra resultat. Han är dock en äkta dressyrponny med mycket utstrålning och fina gångarter. Det är verkligen synd att det ofta blir så att man slarvar med att hoppa sina dressyrhästar eftersom det inte finns något skäl till att en häst som Yason inte hopptävlar också. Han har en ganska god teknik på hinder och det enda som saknas är egentligen rutin. Det intressanta är att han hade redan hoppat det hinder han stannade på från andra hållet men såg antagligen inte den lilla mattan då och när han fick syn på den blev han föskräckt och tänkte att det var bäst att titta på den innan han hoppade. Han är en otroligt snäll häst och har inte gjort något dumt sedan vi fick honom men är så där som dressyrhästar är mest och vill gärna vara säker på att inga lejon ska hoppa fram bakom hindren.
Nu ska jag ta en liten eftermiddagslur för att ta igen några timmars förlorad sömn.
Tack och godnatt!