Här i dagboken kan ni läsa om hur livet var på Åkerby bland hästar, hundar och andra djur.

 Klicka gärna på bilderna i dagboken för att få se dem i förstoring.

Sorg

2015-03-04

Ibland är livet faktiskt inte riktigt rättvist.

Idag hände en sådan där sak om bara inte får hända, min alldeles underbara lilla Fiffi dog på ett väldigt traumatiskt sätt. Jag hade gett mina hundar mat, precis på samma sätt som varje dag, och skulle bara ge Fiffi en liten kvarglömd matbit som efterrätt. Hon tog den från min hand och i samma ögonblick som hon ska svälja far de andra hundarna iväg och skäller på något varpå även hon tar ett andetag för att skälla och jag ser hur hon hulkar till då den lilla biten åker rätt in i luftstrupen. Samma sekund som det händer knyter det sig i hela mig för på något sätt fattar jag direkt att detta går åt helvete. Hon hulkar kräks lite och får ingen luft, jag försöker förtvivlat gräva ut biten men den sitter i luftstrupen och jag får inte tag på den så hon dör där framför mina ögon och jag kan inte göra ett enda djävla dugg åt det. Detta är nog bland det absolut värsta jag varit med om, att stå där totalt hjälplös och se henne bara dö. Det enda jag kunde göra var att gräva, svära och hålla henne i famnen.

Nu på eftermiddagen kunde som tur var veterinär Sofia komma förbi och titta på henne för att jag verkligen skulle få veta säkert att det hade hänt som jag trodde, hon hittade den lilla biten precis i början av luftstrupen fastkilad i broskringarna under struplocket. Det hade inte ens gått att få ut den i tid om hon varit på sjukhus när det hände. På något sätt känns det lite bra då det just när det hände kändes som om jag var helt värdelös som inte kunde få ut den. Det här är en väldigt ovanlig olycka som inte ska kunna hända. Man har ju hört om hundar som sväljer bollar och annat som fastnar i halsen, men då sitter de inte i luftstrupen utan i matstrupen och då har man ju någon slags chans att få upp dem. Som det nu föll sig så var både hunden och jag chanslösa.

Lilla skruttan ska nu få vila under kastanjen bredvid som mormor Ida. I morgon får jag väl ta min grävare och gräva en grop, gråta och svära lite till och försöka bearbeta chocken som följer efter en sådan här händelse.

Vila i frid lilla Fiffi.

Antal kommentarer: 2

2015-03-04 20:28:43 - Annika, laennika@hotmail.com

Ååh så fruktansvärt tragiskt och hemskt! Det gör så ont att läsa vad du och Fiffi varit med om :;(.

2015-03-05 05:26:49 - Ann-Louise, ann-louise.bergefur@spray.se

Lider med dig Johanna! Det var verkligen en osannolik olycka. Skönt i alla fall att veta att du inte hade kunnat göra något. Beklagar verkligen
Namn:
E-postadress:
Hemsideadress:
Meddelande:
:) :( :D ;) :| :P |-) (inlove) :O ;( :@ 8-) :S (flower) (heart) (star)




Mata in koden inbäddad i bilden