Här i dagboken kan ni läsa om hur livet var på Åkerby bland hästar, hundar och andra djur.

 Klicka gärna på bilderna i dagboken för att få se dem i förstoring.

Lite nöjd:)

2016-01-13

Idag måste jag både få gnälla lite och vara lite kaxig.

 Det är kallt och snö överallt och jag avskyr vintern! Snön ska flyttas då den är i vägen så jag får sitta och frysa i grävaren, den har ingen värme och ingen bakruta, för att flytta en massa vatten som ändå kommer att försvinna av sig själv så småningom. Det är det mest värdelösa jobb jag har på gården förutom möjligtvis vattenbärande till alla djur som nu på vintern görs manuellt då alla slangar fryser så fort man rullar ut dem. Jag fryser, har ont i benet och är allmänt sur den närmaste månaden. Sådär, nu har jag fått gnälla.

 Då ska vi ta det lite roligare, det har nu publicerats ett index för höftledsresultat på boxer och det ser bra ut för pugboxrarna. Blup-index är något som använts ett tag på häst och det är ett bra verktyg om man vill jobba med förbättring och med att få jämna resultat i aveln. Nu har jag ju gjort hemläxan ordentligt innan det officiella indexet kom och just när det gäller HD så finns det ju goda möjligheter att gå tillbaks många generationer och kolla upp hur det ser ut och nördig som jag är så har jag suttit och granskat individerna plus deras kullsyskon minst tre generationer bakåt innan varje parning vad gäller alla egenskaper som finns dokumenterade. Att min tiklinje har haft bra hd-statistik har jag vetat ända sedan jag började med Ida, hanhundarna har jag alla gånger utom en suttit och granskat, den jag inte granskade är import och hade inte så tillgängliga uppgifter.

Nu ska jag då skryta lite, min stamtik Ida, Nuggets Roxzita, har 121 i index, som referens kan jag då säga att medel är 100 och 95% av alla boxrar ligger i spannet 75- 115. Det betyder att Ida ligger väldigt högt, faktiskt vad jag kan se i den översta ynka lilla procenten av alla boxrar. Det som är mycket avgörande för hur säkert ett index blir är hur många röntgade avkommor som finns, innan det finns röntgade avkommor är indexet en skattning av hur det ser ut runt om den skattade hunden. Idas höga index är alltså ett resultat av att hon har både eget resultat, röntgade valpar samt röntgade föräldrar och kullsyskon vilket alltså är ännu mer imponerande än en valp som utan vare sig eget resultat eller avkommors resultat skattas till ett värde över 120. Astrid har 116 i index, att hon har lägre index beror på att hon själv har b-höfter vilket drar ned mellan 5-10 enheter, det är också mycket högt med tanke på att hon har en kull som är röntgad. Diddi har 119 i index, också det fantastiskt.

Vad säger nu dessa siffror mig? Jo de säger att jag har många uppfödningar som är vad man kallar hd-fria. Alla mina boxeruppfödningar är ju ur just den här tiklinjen och ännu så länge har det inte kommit fram någon pugboxer med hd-fel. Samtliga röntgade pugboxrar har ett index över hundra, endast en har ett index under 110. Den nya kullen som ska födas nu har ett skattat värde på 114 sannolikheten att de är hd-fria räknas alltså som hög. Dessa siffror säger också att jag har varit duktig på att efterforska innan indexet kom och att jag har haft lite tur.

För mig är det en självklarhet att lägga en hel del vikt vid hd då det är en faktor som man kan hålla koll på och försöka förbättra, sedan ska det ju naturligtvis till en hel rad med egenskaper till både vad gäller hälsa och mentalitet. Nu sitter jag alltså med en tiklinje med väldigt bra index för just hd och om jag då skulle slarva bort det så vore jag ju en idiot. En gång har jag chansat på en hane som jag inte kunde utvärdera och det har nu visat sig att han har ett relativt svagt index så även om mina avkommor efter honom har ett bra index tack vare sitt möderne så skulle jag behöva vara ännu noggrannare om jag skulle gå vidare med dem (nu kommer jag inte göra det då de är sålda). En boxer är ju en brukshund och om vi skulle lyckas avla mot att inga hundar föds med d-höfter så skulle vi ha ett problem mindre. En hund med d-höfter kan leva ett långt liv om man har tur, men har man otur så får de väldiga problem och klarar inte ens en liten vardagspromenad så det är självklart att inte medvetet riskera att avla fram en sådan individ.

Att avla handlar lika mycket om att selektera bort egenskaper som att selektera fram dem. Om man bara väljer en individ för en positiv egenskap utan att kontrollera det negativa så avlar man inte, då producerar man bara. Det är faktiskt ett litet problem då jag faktiskt känner rätt så många som just pratar om sin trevliga häst eller hund och att det vore lite roligt att få en avkomma eller två. Det produceras en hel del djur i det här landet på det viset och det är nog betydligt mycket mer ovanligt med uppfödare som faktiskt selekterar bort avelsmaterial så hårt som man bör. För varje ny sort man avlar på får man dock räkna med en viss period av invänjning och arbete med att förstå vilka egenskaper man ska hitta, men för varje ny sort man ger sig på så lär man sig fortare då principerna ändå är desamma. För mig är det alltså fantastiskt praktiskt när det tillkommer index och statistik som jag förstår efter att ha jobbat med det på fler andra håll.

Jag kommer nu i alla fall vara lite nöjd med mitt eget arbete ett tag:)

Min fantastiska Ida som jag är mer än lite nöjd med att ha fått äran att dela en del av livet med...

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tack för idag!

Antal kommentarer: 0

Namn:
E-postadress:
Hemsideadress:
Meddelande:
:) :( :D ;) :| :P |-) (inlove) :O ;( :@ 8-) :S (flower) (heart) (star)




Mata in koden inbäddad i bilden