Här i dagboken kan ni läsa om hur livet var på Åkerby bland hästar, hundar och andra djur.

 Klicka gärna på bilderna i dagboken för att få se dem i förstoring.

Mer elände...

2010-02-09

Mitt tillstånd är för tillfället inte helt optimalt. I Söndags så gjorde ju fingret riktigt ont och framåt kvällen fick jag huvudvärk och rejält ont i halsen. Under natten blev det feber och elände så igår åkte jag till doktorn för att ta lite prover osv. Doktorn bara suckade när hon såg fingret och halsen och skrev ut en stark antibiotika då blodprovet visade att jag hade en ordentlig bakterieinfektion, troligtvis en kombination av halsfluss och några oidentifierade bakterier i fingret. Huruvida det fanns några rester av vanten eller trä i fingret gick inte att avgöra eftersom det var för svullet och om det nu visar sig att det sitter något därinne så skulle jag tydligen bli tvungen att åka till en handkirurg för att plocka ut det eftersom det sitter vid leden. Jag tyckte väl att det bara borde gå att göra hål själv och peta ut vad som nu kan finnas där men det tyckte inte doktorn (petig figur). Hon beordrade dessutom sängläge tills febern gått ner. 

Min intention var faktiskt att inte röra mig alltför långt från sängen idag men som vanligt så går det aldrig som jag har planerat. Imorse vaknade jag av att det inte lät som det skulle utanför fönstret. Mina ungston hade rivit sin tråd och gått över till unghingstarna som då hade sprängt sin tråd och nu var det en enda röra av skenande unghästar. Det var bara att släpa sig ut och jaga unghästar i djupsnön, med feber och allt. Som tur var så var ungstona riktigt arga och rädda för grabbarn och de flydde i full fart in i stallgången när jag öppnade dörren för dem. Sedan stod de ångande av svett i en liten hög mitt i stallgången och försökte lugna ner sig. De intressanta är att den enligt dem säkraste platsen i stallet är precis utanför Kalles box, antagligen för att han inte är arg på dem som alla stona som tycker att det är onödigt med extrahästar i gången. Kalle står bara helt nöjd över att ha så många flickor bredvid sig och säger inte så mycket utan stoppar mest ut huvudet mitt i röran och njuter av att få lukta på dem. De fick sedan stå där i gången och fundera på livet i ca tre timmar medans staketen lagades och unghingstarna fångades in. Unghingstarna var helt upphetsade över äventyret och visste inte riktigt var de skulle göra av sig själva så dem fick jag jaga i en timme innan de var instängda i utestallet.

Efter allt detta jagande och staketlagande var jag helt utmattad och har sedan sovit nästan hela eftermiddagen. Som tur är så börjar antibiotikan verka så fingret börjar återta en ganska normal form och febern har gått ner. Förhoppningsvis så känns det mycket bättre imorgon och så kanske man kan få en dag då man slipper springa runt i djupsnön. Det tar alldeles för mycket på krafterna att vara så här sjuk hela tiden så nu hoppas jag att den här antibiotikan tar död på allt elände och att jag får lite tid på mig att återhämta mig.

Tack och godnatt! 

Antal kommentarer: 1

2010-02-10 10:13:38 - ulla, ulla.eve@sh.se

men kära nån, nu får det verkligen vara slut med eländet. Tänker på dig och alla djuren och håller tummarna för det!
Namn:
E-postadress:
Hemsideadress:
Meddelande:
:) :( :D ;) :| :P |-) (inlove) :O ;( :@ 8-) :S (flower) (heart) (star)




Mata in koden inbäddad i bilden