Här i dagboken kan ni läsa om hur livet var på Åkerby bland hästar, hundar och andra djur.

 Klicka gärna på bilderna i dagboken för att få se dem i förstoring.

Det som göms i snö...

2012-03-09

Nu är våren här! Solen värmer och fåglarna kvittrar som aldrig förr, tjoho säger jag bara

Med våren kommer ju också olika vårkänslor och i mitt fall: vårprojekt. Det nuvarande projektet är spridning av gödselstaden och jag har med mycket möda och ett par svordomar lyckats släpa fram och smörja upp den fastfrusna gödselspridaren. Tyvärr så visade det sig att kraftuttaget på traktorn inte går så efter ytterliggare smörjning (och några svordomar till) så har jag faktiskt insett att jag nu antagligen måste ringa en mekaniker. Det retar mig enormt då jag ju faktiskt vet ungefär vad problemet är men tyvärr så är jag helt enkelt för klen för att plocka bort bakdäcket på traktorn och fixa det troliga felet. Det skulle vara betydligt mycket enklare att ägna sig åt dylika bondeaktiviteter om man var lite större och starkare.

Nu när all snö har smält så dyker det upp saker som har legat fastfrusna och bortglömda och populärast av alla fynd är naturligtvis hundarnas gamla (och mycket äckliga) fotboll. En gång i tiden var den rosa och blank, men nu nästan fem år senare är den bara en skugga av sitt forna jag. Det är dock inte så konstigt att den har chanserat något då den inte alltid behandlas med ömhet och respekt.

Lilla Kajsa beundrar den grådaskiga oformliga sak som en gång var en boll...

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hur den har överlevt i hela fem år är en bra fråga när man ser den behandling boxrarna utsätter den för. De kämpar för att dela den i tre lika stora delar...

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

När det gäller sådana här lekar så blir det ofta ganska så tydligt att Astrid är både snabbast och starkast. Ofta så ser man henne lyckas sno åt sig bollen och sedan börjar en jakt där hon leker med sina jagande kamrater och med retsam lätthet snurrar hon hit och dit utan att de har en chans att fånga henne. "Kom och ta mig om ni kan"...

 

 

 

 

 

 

 

 

För alla som undrar var Astrid och Betty har fått genen som ger muskler som en anabolknaprande muskelknutte så är det bara att kika på Ida. Hon har visserligen lagt på sig lite men när hon väl spänner musklerna så är även hennes ganska så väldefinierade...

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Astrid kan verka helt omöjlig att stoppa, men det finns en liten mops som har kommit på hur man gör: häng dig i svansen och håll emot...

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tack och godnatt!

Antal kommentarer: 0

Namn:
E-postadress:
Hemsideadress:
Meddelande:
:) :( :D ;) :| :P |-) (inlove) :O ;( :@ 8-) :S (flower) (heart) (star)




Mata in koden inbäddad i bilden